Jag bränner vad jag tror är slutversionen av vårens spinningpass just nu. Sedan låtlistan blev klar har jag känt att ett riktigt bra pass är på gång, och det känns fortfarande så. Mina två senaste pass har jag känt varit ”ok”, men inte mer. Och egentligen förstår jag varför – ännu mer när jag väl gör detta passet. Jag har inte varit riktigt fokuserad i år, och det syns i mitt skapande. Att leda spinning har varit roligt nästan varje gång jag suttit på cykeln, med förberedelserna och jobbet runt om har mest varit ett onödigt ont. Och därför har spinningpassen också blivit påverkade. De har producerats för att jag måste. Och de har hållit lite sämre kvalitet än mina tidigare pass. Helt enkelt för att jag inte lagt lika mycket tid till att byta ut låtar och mixa till det där perfekta.
Det här passet är däremot otroligt välarbetat för att vara mig. Jag har mixat massor, räknat, testat, övat, justerat volymen, mixat lite till… Jag har tänkt på musikstilarna, på attitydskillnaderna i låtarna, på känsla, på mitt eget ledarskap och hur det förändras när låtarna har olika karaktär.
När jag sitter här med den färdiga skivan känner jag: Det här är det bästa passet jag gjort i år! Och det känns skönt.
