Varmt!

Idag var det dags för löpning. Hade planer för att öka upp till åttio minuter (siktar på 90, skulle kännas som om jag faktiskt springer någon sorts distans då). Jag var taggad hela dagen, huvudet var helt och hållet inställt på hur jag skulle springa, hur långt jag skulle komma, vilken runda jag skulle ta och hur bra det skulle kännas. Jag tänkte på hur jag sprang förra gången och hur jag skulle springa för att kunna lägga på ytterligare 10 minuter till den rundan. Helst ville jag springa förbi reningsdammarna, genom de fina hagarna.

På med ya vätskebältet, inköpt för att den längden på löppass jag kommit upp i nu kräver vätska, och ut!

Först ute insåg jag hur varmt det faktiskt är idag. Det kändes inte så varmt när man hade vanliga kläder och småcyklade hem från jobbet, men det är en helt annan sak när man ska springa länge och kroppen har vant sig vid småregnigt och småkallt. Det blev alltså tungt! Otroligt långsamt tog jag mig runt ena halvan av reningsdammarna och insåg då att det redan gått nästan 30 min. Så då bestämde jag mig för att helt enkelt runda av hemmåt och låta det bli så långt det blev. 20 minuter senare var jag hemma – och då kom jag ju i alla fall i tid till tvättstugan! Förhoppningsvis har jag börjat vänja kroppen vid värme igen, för i helgen ska det bli riktigt varmt..

Den här rundan ska nog bli min standardrunda istället för den gamla trettiominutersrundan.